Sociala mediers baksida

Jag gillar sociala medier. För att det är så enkelt att dela med sig av sina tankar, sin vardag, vad man gillar, och så vidare. Baksidan av det hela är att de skapat ett behov av att dela med sig. Vi checkar in på Arlanda när vi är på väg ut i världen, på restaurangen där vi äter vår middag, på festivaler vi besöker under sommaren. Ja, överallt. Det skapar ett behov av att visa att vi är så förbaskat aktiva och gör saker hela tiden. Hela tiden.

Och eftersom att vi skapat en ovana av att dela, blir det helt plötsligt väldigt svårt när vi inser att vissa saker inte går att dela med sig av. För ALLA kan se det. Så känner jag med bloggen just nu. Det är en så svår balans mellan det som är delbart och det som inte är det. Vissa saker vill man dela med omgivningen, men yrkeslivet sätter stopp för det. Det var så mycket lättare när man bara representerade sig själv.

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt annat än att livet går på helvarv, medan bloggen står still. Och det kanske är ett gott tecken, även om jag finner det en smula svårt att hantera.
1 Agnes:

skriven

Hej!

Jag förstår dig! Bloggvärlden är en himmel full av vissla moln, som alla är så upptagna med att visa vad de gör att lite av själva värdet kanske tyvärr försvinner eller inte. När vi få chansen att dela av oss av vår världsbubla och ta del av andras tror jag att vi kan lära oss så mycket nytt! Hoppas du kan känna så också! Ps: tycker din blogg är super fin oavsett bilder från senaste resan eller restaurangen eller dina strumpor Kram!

Svar: Åh hej där. Supersent svar från min sida, men tack,tack,tack för dina fina ord och igenkänningsfaktorn. Jag har ett så kluvet emotionellt tillstånd till min blogg nu att jag inte riktigt vet vad jags kall göra av den. Fördelen med att vara borta ett tag gör att pressen att publicera inte blir så stor. Så jag tänker att jag bara ska göra det när jag vill, utan måsten.Allt livet handlar om borde vara fritt från måsten.
mariannekarolin

Kommentera här: