Sociala mediers baksida

Jag gillar sociala medier. För att det är så enkelt att dela med sig av sina tankar, sin vardag, vad man gillar, och så vidare. Baksidan av det hela är att de skapat ett behov av att dela med sig. Vi checkar in på Arlanda när vi är på väg ut i världen, på restaurangen där vi äter vår middag, på festivaler vi besöker under sommaren. Ja, överallt. Det skapar ett behov av att visa att vi är så förbaskat aktiva och gör saker hela tiden. Hela tiden.

Och eftersom att vi skapat en ovana av att dela, blir det helt plötsligt väldigt svårt när vi inser att vissa saker inte går att dela med sig av. För ALLA kan se det. Så känner jag med bloggen just nu. Det är en så svår balans mellan det som är delbart och det som inte är det. Vissa saker vill man dela med omgivningen, men yrkeslivet sätter stopp för det. Det var så mycket lättare när man bara representerade sig själv.

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt annat än att livet går på helvarv, medan bloggen står still. Och det kanske är ett gott tecken, även om jag finner det en smula svårt att hantera.